Det är lätt att man känner sig annorlunda då man är känsligt lagd som HSP. Man reagerar kanske annorlunda på saker, man lägger märke till saker som går andra förbi, man påverkas kanske mer av känslor, både ens egna och av hur personer i omgivningen känner och mår. Ens känsliga personlighet gör att man tänker och reflekterar över saker på ett annat sätt. Man kommer fram till saker som personer utan HSP aldrig skulle ha tänkt på själv eller kanske inte ens förstår fast man försöker förklara. Vissa saker kanske man inte ens kan förklara, vilket lätt skapar en känsla av utanförskap och isolation. Känslan av att vara missförstådd kan återkomma ofta och kan också bidra till att man känner sig ensam ifall man inte har närstående som man känner verkligen ser en eller tar det man berättar på allvar.
Högkänsliga individer har ett känsligare nervsystem än "normalkänsliga" och tar in intryck från omgivningen i mycket högre grad. Ungefär som att gå runt i ösregn utan regnkappa. Medan regnet bara rinner av de andra på gatan, blir du som högkänslig, genom dina absorberande kläder alldeles genomblöt. Av denna anledning är det viktigt för den högkänslige att få den återhämtning och vila han behöver. För att återgå till liknelsen så måste den högkänsliga få tillfälle att komma hem och byta till torra kläder och kanske ta ett varm bad. Fortsätter han som ingenting kommer han att bli nedkyld och sjuk.
Att reagera på starka ljud, lukter och ljus är vanligt och kan göra att man kan känna sig aningen utanför i umgänget med icke-högkänsliga. Kanske kan man inte gå på fester för att ljudnivån är alldeles för hög. För vissa kan till och med situationen att sitta i en applåderande publik vara överväldigande och man känner för att stoppa fingrarna i öronen men drar sig för att inte verka mesig och konstig.
Vanligt hos högkänsliga är behovet av att behöva dra sig undan. Att bara vara för sig själv i ett mörkt och tyst rum och för en stund slippa några som helst intryck och för att smälta alla de intryck man "fått i sig".
Vet man inte om orsaken till alla ovanstående känslor och tankar så kan man som sagt uppleva sig själv som en annorlunda och märklig person, känna frustration över att inte veta hur man ska tackla sin tillvaro som uppenbarligen känns för mycket för en många gånger, eller mer eller mindre konstant. Man undrar kanske vad det är för fel, "varför klarar alla andra av allting som jag själv upplever som så otroligt påfrestande och utmattande!?" Man tar kanske allting personligt och tror att det är en själv som är felet som måste lösas på ett eller annat sätt.
Men det är ju faktiskt inte en själv det är fel på. När man inser detta och ser att det finns andra som upplever likande svårigheter och samtidigt även liknande fördelar och förmågor, och man sakta inser att man kan anpassa sin tillvaro efter en själv istället för tvärtom så börjar det hela vändas. Man lär sig sakta men säkert att ta tillvara på sig själv och ta ansvar över sitt liv efter att man har insett och bemästrat möjligheterna till att förändra, förändra till sin egen fördel.
På denna hemsidan kommer det snart dyka upp flera olika tips och övningar som du kan ta till dig och anpassa efter dig själv, din "unikhet" och din tillvaro, så att du på sikt uppnår harmoni med dig själv och med din omgivning.
Det är inte roligt att känna sig ensam, missuppfattad och oförstådd. Det är inte roligt att känna att man inte behärskar kraven som ställs på en i skola, arbetsliv osv, eller att man inte passar in i den verklighet som alla andra lever i utan att påverkas. Det är mycket som inte är roligt då man är högkänslig och inte vet hur man ska ta tillvara på denna höga känslighet. Men så fort man lär sig hur man ska göra för att leva i en balans med denna känslighet, inser man vilken otrolig gåva man blivit född med och vilka fantastiskt kreativa möjligheter man besitter.
Men hur kommer man dit? Hur ska man göra för att bemästra tillvaron?
Mer text kommer...