Kort om högkänslighet
Högkänslighet är en egenskap hos ca 20% av mänskligheten (även hos djur) som innebär att man tänker efter och överväger innan man reagerar, tillskillnad mot resten av befolkningen som har en benägenhet att reagera snabbt för att hinna först. Det går hand i hand med att man som högkänslig människa har ett mer mottagande nervsystem som bearbetar mer information från omgivningen, tar in mer intryck och dessutom bearbetar intrycken på ett djupare plan.
Man kan vara både extrovert eller introvert som högkänslig men ca 70% av den högkänsliga befolkningen är introverta.
Den amerikanska forskaren och psykologen Elaine Aron myntade begreppet och har skrivit flera böcker och även tagit fram ett självtest för personer som vill ta reda på om de är högkänsliga. Ett självtest finns tillgängligt på svenska på den svenska hemsidan om högkänslighet som heter hsperson.se
Vardag som högkänslig
Att klara av vardagslivet. Hur gör man det? Med så mycket känslor...
Det är vackert med känslor, de berikar livet, ger en möjlighet att uppleva ett djupt och meningsfullt sätt. Att bli uppslukad av konst och musik eller fyllas med vördnad och tacksamhet under en fin skogspromenad. Vi är lyckliga som besitter egenskapen att få känna så starkt. Men det har sitt pris. Alla fall så länge vi inte behärskar de jobbiga känslorna som alltid kommer in i livet emellanåt.
Det är så lätt att förlora sig själv i de mörkaste av känslor. Att låta sig luras och tro att de är allt. Man tappar perspektivet, mår dåligt och orkar inte med någonting. I värsta fall, om man inte kan hantera de jobbiga i livet som kan överrsösa oss högkänsliga, kanske man mer och mer stänger och till och med isolerar sig ifrån omvärlden och gemeskapen med andra helt enkelt för att det blir för mycket.
Men de mörka, tunga känslorna är inte allt. Vi måste inte förlora vårt perspektiv i de jobbigaste av stunder. Vi är inte ensamma. Och vi måste påminna oss själva om att de tunga känslorna kommer och går liksom de goda lätta. Vi får inte vara rädda för att känna även det jobbiga, känna tyngden i dem och uppleva mörkret och tro på att det kommer att ljusna snart igen.
Att acceptera det som är när det kommer till känslor är en bra teknik för att bemästra tillvaron. Att glädjas med de underbara och gråta av det hemska. Och att sedan träna oss i att påverka vad vi känner. Att hjälpa oss själva att skapa en känsla av glädje då vi kanske känner oss ledsna. Att åternimma en positiv känsla, kanske en känsla av humor och komik då vi känner oss bortgjorda eller besvikna. Att träna upp vårt känslominne och minnas en känsla i kroppen, känna den, och vips har vi förändrat vår dag.
Vi lever i ett Nu som vi har makten att påverka. Om allt känns hopplöst och för tungt för att påverka får vi för all del inte bli besvikna på oss själva, ibland är livet tungt och då får vi tillåta det att vara det, och att känna den känslan liksom vi känner allt annat. Men ofta kan vi faktiskt lyfta upp oss själva kortsiktigt genom att ta fram ett minne i form av någon viss känsla inom oss. En känsla vi minns som gjort oss glada innana, då vi upplevde något vackert eller roligt.
När det jobbiga tar över
Ibland kan negativa spiraler tyckas bli kroniska. Om vi aldrig får paus och det jobbiga aldrig tycks upphöra utan pågår under lång tid kan vi bli deprimerade. Det är inte alltid lätt att få hjälp i vårt samhälle. Fast man tycker att vi som har ett så utvecklat samhälle borde ha tillgång till så mycket hjälp så är det inte alltid lätt att förmedla sig och inte alltid man blir rättvist bemött eller tas på allvar. Samhället är nog tyvärr framtaget av personer som inte är högkänsliga för personer som inte är högkänsliga, i första hand. Högkänsliga personer har nog överlag en tendens att bli undanskuffade, just för att vi i är avvaktande och inte gärna slår oss fram utan att tänka efter och se till det större perspektivet.